Måndag igen...
Dagar...veckor...månader...allt bara knallar på och man hänger inte riktigt med. Nu är snart Januari månad slut.
Var det inte nyss Jul och nyår??
Nu på lördag blir vår älskade son redan 1 månad gammal och man ser redan hur han växer och blir större =)
Det är så kul nu för han börjar vara vaken mer och ligger och tittar runt på saker och ting och har börjat le jättemycket.
Att se ett leende från sitt barn är nog det som kan göra dagen riktigt bra. Jag kan inte själv sluta le när han ligger där i mitt knä och tittar på mig med ett smile. Vad är du för knasig Tant och vad pratar du om?, tänker han nog haha.
Älsklingen ringde nyss och sa att han går tidigare från jobb idag så att han kan följa med till BVC.
Älsklingen har gjort 3 nya tatueringar på mig och jag är mega nöjd! Ska bygga hela mitt ben med massa olika motiv, så det ska bli kul :D
Har dock ont nu dagen efter och haltar runt lite...MEN: vill man bli fin, får man lida pin sägs det :)
Första helgen i februari ska Hugos mormor och morfar komma upp och hälsa på. Pratade med pappa igår och Cesar (vår hund) ska följa med. GUD VAD JAG SKA KELA MED HONOM!! Saknar honom så.
Dock inte att behöva springa ut med honom, eftersom Hugo tar den mesta tiden nu, och jag saknar dock inte hundhåren i lägenheten som man fick dammsuga upp 3-5 ggr om dagen :)
Men det är ändå tomt utan honom här hemma.
Jag har till och med råkat kalla Hugo för Cesar ett par gånger haha.
Vi ska fira min pappa då också som faktiskt fyller 65 år den 8:e februari.
Nu ska den gamle arbetsnarkomanen gå i pension,och vi får se hur det går haha... rastlöse gamle man :)
Han har inte haft semester sen 1994 eller något sånt tror jag att han sa.
Såå nu äntligen kanske vi kan åka till Finland någon gång och hälsa på min släkt.
Älsklingen har många gånger sagt att han vill åka dit, och det vill jag med.
Kommer tycka det är jobbigt/pinsamt att prata finska igen eftersom jag glömmer bort vissa ord och känner mig osäker. Fast jag förstår ju Finska och kan göra mig förstådd.
Pappa pratar för det mesta finska med mig men dumma jag svarar ju alltid på svenska.
Men men, en vecka där hade nog gjort att man började prata flytande igen.
Det blir ju så att man glömmer bort språket när man inte umgås med folk som pratar det.
Nej nu ska jag ta och hoppa in i duschen snabbt medans Hugo nannar så fint... Sen blir det lite frulle och mer kaffe innan vi drar till BVC.
Ha en kanon vecka...så bloggar jag mer när jag har tid och ork :)
Puss o kram
Ska jag eller ska jag inte?
Godmorgon bloggen!
Sitter härmed mitt morgonkaffe och funderar på lite ditt och lite datt.
Vår lilla son ligger och sover så sött i sin vaggande babysitter :) Det är garanterat värd pengarna.
Var hos BVC igår och Hugo väger nu 4110 och är 55 cm lång :)
Fick ett samtal igår:
-Hej hur känns allt nu med bebisen och föräldralivet?? Bla bla bla...
Är du rastlös?
Du får gärna komma och jobba hos oss och dra ut på dina mammadagar för jag behöver din hjälp på jobb.
Självklart får du ta med dig Hugo hit och du bestämmer själv hur många timmar och dagar du vill jobba.
En timme den dagen...kanske två en annan...ditt val!
Så nu sitter jag och funderar på den saken. Gött att dra ut på sina dagar och tjäna mer pengar.
Samtidigt som det är skönt att bara vara hemma med Hugo. (Fast även rastlöst)
Får ta och kolla hur mycket pengar jag får om jag går ner i dagar och sedan räkna på hur många timmar i veckan jag då ska jobba för att få ihop mer cash :)
Får väl ringa försäkringskassan också och fråga hur det fungerar med den saken.
Är det ett visst antal timmar man får jobba när man är föräldraledig osv?? Någon som kanske vet?
Ajja, ska ta och fundera lite till på denna sak :)
Här är två söta videos på vår underbara son:
Inte så mkt tid
Har inte så mycket tid till att blogga längre...eller tid och tid. Det har jag väl, men inte så mycket lust just nu eftersom man inte kan låta bli att bara mysa med lilla Hugo :)
Kan inte sluta titta på honom <3
Han har redan vuxit massor tycker jag, fast ändå är han så liten liksom:)
Han börjar vara mer vaken nu vilket är kul...han ligger och tittar på en och ser så fundersam ut... och så har han börjat att le. Det gjorde han för ett tag sen dock och ibland är det som om han skrattar på riktigt. Mungiporna är uppe vid öronen på honom =) Sååå sött.
Ska iväg till BVC i eftermiddag för att väga honom, såvi får se hur mkt vår lilla tjockis gått upp.
Igår kom en gubbe från Folksam hit för att sälja barnförsäkring till oss (vi har trygghansa)
Men alltså vilken dryg gubbe... han var lika seg på att prata som Leif GW Persson... satt typ bara och mumlade och visste inte riktigt vad han pratade om.
Gaah...ville bara att han skulle gå.
För övrigt så går allt som det ska och livet som förälder är underbart...
Tänk vad dom småliven kan förgylla ens liv <3
Bara älskar min lilla familj så sjukt mycket!
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe till...sen blir det lite Hugo mys i soffan :)
Puss på er!
Förvirrad??
Snurrig gubbe jag har! Först var vi på BVC och vägde lilleman...halvvägs tillbaka i stan märker vi att han glömt babyväskan på BVC...knallar tillbaka på dom blixthala gatorna för att hämta den. Han går in på systemet för att köpa nån öl, glömmer ölen i kassan och får hämta dom igen. Går sedan in på Apoteket för att köpa saltlösning till lillemans näsa samt en ny nässug...halvvägs till bussen kommer han på att han glömt ÄVEN dom sakerna i kassan och får springa tillbaka :S Herre gud alltså :)
Men men lilleman hade iaf gått upp och det ärväl bra!
Min mjölk har just nu börjat sina...ska försöka amma så mkt som möjligt ändå, men som igårkväll/natt var han aldrig nöjd så för första gången fick jag känna på hur en bebis kan gråta och man vet inte vad man ska göra!
Hugo gråter ju aldrig, så det var lite jobbigt.
Men men har iaf köpt ersättning nu som jag får kombinera med amningen...testade en portion förut och han deckade som en stock...så jag har för lite mjölk att ge honom. Men men det ska vi försöka få igång igen :)
Nej nu har jag inte tid att sitta här...vi ska ta och fika för Älsklingen ska iväg nån timme strax.
Och då ska jag förbereda middag =)
Ta hand om er!
Förkylning
Ja då har man dratt på sig en förkylning igen... har dock slutat använda nässpray nu så jag låter som en igentäppt kossa när jag pratar.
Har ju använt nässpray nu i ca 4 veckor :O Blir beroende av det när jag börjar,men det var längesen jag höll på såhär länge, så igår fick jag nog. Men nu ska täppan bara försvinna också.
Har haft Älsklingens ena syster och hennes son på besök. Alla har legat och hosat och nyst. BLÄ!
Piss vinter...
Tycker våren kan ta och komma fram nu, för jag är SÅÅ trött på snön och kylan!!!!
Kryper ner under ett täcke i soffan nu för att mysa med min Älskling och vår underbara son <3
Puss på er!
Bilder på Hugo
Var hos en vän idag och fick lite fina bilder tagna på vår underbara son <3
Tack kära Jossan!!
Förlossningen
Tänkte skriva om förlossningen för er som orkar läsa och är intresserade...ni andra kan hoppa över :)
Vaknade natten till tisdagen (28:e dec) och var kissinödig som vanligt, så jag gick upp och satte mig på toan och när jag torkade mig märkte jag att slemproppen lossnat.
Vet att den kan släppa nån vecka innan så jag sket i det... en timme efter klockan 04.00 började en mensvärk krypa sig fram, och den kom tätare och tätare så jag och älsklingen gick upp och ringde förlossningen. Tog mig en dusch med mera, sen sa dom att det var okej för mig att åka in om jag ville.
Eftersom vi har 7 mil till västerviks sjukhus så bestämde vi oss för att åka.
Kom in klockan 06.00 och var bara öppen 1 cm.
Det var jag ett bra tag sen,men värkarna bara fortsatte...rätt så kraftigt. Fick ingen bedövning eftersom jag ej var öppen så jag fick prova TENS, vilket hjälpte lite, men tog liksom inte bort smärtan.
Sen sa dom att öppnar jag mig inte till 3 cm så kommer vi få åka hem (NEEEJ tänkte jag för jag hade RIKTIGT ont!)
Klockan 14.00 var det dax för dag personalen att komma in och precis innan så kollade samma BM mig igen och sa att jag bara var öppen knappt 2 cm... HELL NO tänkte jag...åka 7mil hem igen :(
Men sen kom dag personalen och hon var liksom inte lika försiktig, så hon kollade och sa: Jamen du är öppen 3 cm, så det är lugnt. (Pustade ut för jag hade skrikit mig genom vissa värkar och sagt: JAG VILL BARA HA RYGGMÄRGSBEDÖVNING!)
Fick gå och lägga mig i ett varmt bad och det var riktigt skönt, sen kom jag in till förlossningssalen och låg med lustgas (vilket inte hjälpte ett skit...mådde bara illa men hade skit ont fortfarande)
Sen fick jag ryggmärgsbedövningen där på eftermiddagen och jag kom till HIMMELRIKET!!
Blev människa igen och kunde sitta upp och vara uppe och gå... och även äta.
Hade ju spytt 3 ggr så jag var helt tom i magen.
Ajja sen höll värkarna på hela tiden och Tisdag-dag försvannoch kvällen kröp sig på...
Dom fick fylla på ryggmärgsbedövningen 2 gånger för det avtog och jag hade så jävla ont.
På sen-kvällen sa dom att vi måste sätta igång dig...så jag fick värkförstärkande dropp...
Vissa gånger öppnades jag massa cm fort, och ibland stod allt liksom bara still.
På natten sen var jag öppen 10 cm men han kom inte riktigt ner.
Dom höjde dosen värkförstärkande hela tiden men ingenting verkade fungera...
Till slut var han nere och min bedövning hade släppt igen...
Jag fick kämpa och kämpa och skreeeek som fan vissa gånger...värkarna var uppe i 130.
Älsklingen baddade mig med en handduk som var kall och BM stod och masserade mig på ryggen....
HUUUH vad ONT jag hade!!
Sen kom dom in och sa: Dina värkar kommer tätare och tätare, men dom blir inte starka nog att få ner honom...min livmoder hjälpte inte till att arbeta ut honom.
Så läkaren fick komma in och vi fick sätta igång med sug klocka...
Jag skrek eftersom jag hade värkar på ena sidan av bäckenbenet och dom var så kraftiga så jag inte ens kunde krysta fram kiss, för det GJORDE SÅ ONT!
Men läkaren sa: NU KÖR VI... Krysta allt du kan så han kommer ut.
¨
Läkaren varit inne 3 gånger under kvällen och natten för att ta prover på hans hjässa när han låg där inne, för att hans hjärta inte slog som det skulle. Men proverna visade att han hade syre så inget var konstigt.
Men jag kände att får jag inte ut honom nu så kanske inte allt går som det ska...
Så jag skrek mig genom värkarna samtidigt som jag KRYSTADE ALLT VAD JAG KUNDE, och efter en liten stund var huvudet ute och dom kunde dra ut honom.
PUUUH vilken resa... dom fick springa ut med honom eftersom han inte andades, men när dom kom in med honom igen och la honom på min mage så kunde jag andas ut.
Det var ett riktigt helvete om jag får säga mitt :) Ligga inne i 24 timmar och ha förlossningsvärkar i 14 timmar...det är inget jag vill göra om!!!!!
Men nu har vi vårson här hos oss och jag kan inte bli lyckligare <3
Läkaren kom in dagen efter när vi fått ett rum på BB.
Han sa: Jag var tvungen att komma in och säga att ni två var riktigt duktiga. Du är en riktigt kämpe och det är många som hade gett upp i den sitsen du satt i.
Det är inte ofta värkarna blir så kraftiga men inget händer, men du kämpade ut honom med egen vilja och det ska du vara stolt över. Det var starkt gjort.
(det kändes, för GUD vilken träningsvärk jag hade i magen dagen efter haha)
Så natten till onsdag föddes vår lilla son klockan 02.54.
2010-12-29
3390 gram och 51 cm lång.
VÅR ÄLSKADE PRINS, MAMMA OCH PAPPA ÄLSKAR DIG MEST PÅ HELA JORDEN.
Välkommen till världen Hugo!
